Prenumerera på nyhetsbrev
First Name
Last Name
Email
Avsluta prenumeration
Katolsk karismatisk förnyelse, Nyhetsbrev augusti 2022
Bengt Malmgren
/ Categories: CCR

Katolsk karismatisk förnyelse, Nyhetsbrev augusti 2022

Sammanställt av Bengt Malmgren

VÄNNER EMELLAN - Ny bok om evangelisation av Ulf Ekman

Jag har just läst ut Ulf Ekmans bok VÄNNER EMELLAN - Att dela tron i en modern tid [Catholica förlag]. Den kommer att lanseras med författaren själv tillsammans med Biskop Anders Arborelius på [Katolskt Forum i S:ta Eugenia, Stockholm den 1 september kl 19.00.] Välkomna alla som kan! Den handlar om hur vi, alla katoliker, kan bidra till att vi blir en mer evangeliserande kyrka och hur vi kristna engagera oss mer praktiskt i evangelisation. Boken spänner över hela fältet från den enkla "kerygmatiska" förkunnelen av Guds frälsning genom Jesus Kristus, hur vi hjälper människor att i rätt stund i bön överlåta sig till Jesus till fördjupning om Kyrkan som den sakramentala gemenskap som bär upp och förmedlar evangeliet genom tidsåldrarna.

Ulf liknar kyrkan vid moderskeppet som vi bör hålla oss till för att inte gå under, ett skepp med många passagerare en besättningen som har många olika uppgifter:

"Alla uppgifter är nödvändiga eftersom skeppet måste föras säkert fram, inte minst i oväder och storm. Det finns livbåtar som sätts ut, både om skeppet är i fara och när man upptäcker människor i sjönöd. Dessa små livbåtar är smidiga och dess besättning vet precis hur man skall göra för att hjälpa dem som är nära att drunkna.

Om nu livbåtarnas besättning tycker att de är de enda som gör något viktigt, nämligen att på ett direkt sätt rädda liv, medan man tycker att besättningen ombord mest sysslar med oväsentligheter... då har man missuppfattat det hela. Eller om en livbåt får för sig att det är bara den som vet hur man räddar människor och verkligen gör något väsentligt, och då hissar en egen flagga och seglar iväg själv för att leta efter andra drunknande. Man kanske till och med anklagar moderskeppet för att vara trögt - ingenting händer ju där!"

Jag rekommendera boken som inspirations- och kunskapskälla till alla som vill ta sitt ansvar som delaktiga i kyrkans evangeliserrande uppdrag i vår tid.

 

Bönegrupperna i Stockholm:
Den karismatiska bönegruppen i S:ta Eugenia är för närvarande pausad i brist på ledare. Hänvisning till grupperna i Domkyrkan eller Järfälla.
Förutom de karismatiska grupperna finns flerta andra små bönegemenskaper som samlas: I Eugenia finns gruppen Sant liv i Gud, och i Domkyrkan finns Schönstatt-gruppen, Marialegionens bönegrupp och Ständig bön för äktenskap och familj. Det är bra med en mångfald av bönegemenskaper, men också bra att vi känner till varandra och kan samverka i församlingen kring olika projekt i enlighet med den synodala processen.

 

CHARIS Europa och Norden.
[CHARIS europeiska service-team] etablerades i Budapest hösten 2021. Se tidigare nyhetsbrev. Nu i september kommer ett nytt europeiskt möte att hållas i Rom dit vi sänder en representant från Sverige.

Läs mera om vad som händer internationellt och hämta inspiration på [CHARIS internationella hemsida].


Tankar om den synodala processen
Den synodala processen i världskyrkan, i vårt stift och våra församlingar har jag skrivit mycket om i tidigare brev. I våras hade vi arbetsgrupper i våra församlingar och rörelser, [länk till svaret från Karismatiska förnyelsen här].

En del har svårt för ordet synodalitet, Katolska kyrkan har ju en benägenhet att hitta på specialtermer för allting, vilket kan få det att verka mer tekniskt och speciellt än det i själva verket är. Ju mer jag tänker på det, ju mer uppenbart för mig är det att synodalitet (betyder: vandra tillsammans) inte är något annat än en beskrivning av hur kyrkan egentligen är tänkt att fungera och som det var från första början: En levande gemenskap med samarbete mnellan präster och lekmän där alla genom sina olika nådegåvor bygger upp gemenskapen och bidrar till det som är kyrkans och alla kristnas egentliga kallelse: evangelisationen.

[Nordiska biskopskonferensen har gjort en sammanfattning] grundat på av alla svar som inkommit från församlingar och grupper i de nordiska länderna.
Det verkar vara stor konsensus om ett grundproblem: Splittring och brist på gemenskap:

"A feeling expressed in nearly all reports was that parish communities lack unity. The Church is felt to be scattered into many groups and orientations. The communitarian dimension of the parish community needs to be strengthened and fostered."

Här några formuleringar mot slutet som jag fastnade för:


"To be formed for synodality, we must foster a strong communitarian dimension in local congregations. The more the parish community is a community, the more the synodal aspect of the Church will be evident. Occasions for formation and encounter, locally and at diocesan level, have an important role to play. Smaller, local synodal experiences can be valuable."
.....
"What matters above all is for all together to listen to the voice of the Holy Spirit. As it says in the book of Revelation: ‘Whoever has ears, let them hear what the Spirit says to the churches’ (Rev. 3:13). The synodal process gave us the opportunity to sense that the Church is alive, willing to listen to what the Lord is saying, to be one in this modern world and witness to his love, wherever we are."

Jag hoppas inte dessa slutord bara får förbli vackra honnörsord, utan att vi i bön och av Anden inspirerad handling verkligen kan ta kliv framåt som kristen gemenskap.

Jag tänker att det viktigaste för vår lokalkyrka är inte att leverera dokument till Rom, även om det förhoppningsvis också ur detta kan komma något bra som resultat av biskopssynoden 2023.

Nej, det viktigaste för oss lokalt är den spin off-effekt den synodala processen har fått i att titta på hur det ser ut i våra lokala gemenskaper ute i församlingarna och hur vi kan lyssna till Anden och ta steg framåt i tro. I Domkyrkan kommer vi t.ex. att följa upp den synodala processen nu under höstterminen och se hur alla nya volontärer som kommit till genom processen kan samarbeta med de grupper som redan finns i syfte att göra församlingen mer levande och aktivt evangeliserande.

Låt oss be om den helige Andes kraft och inspiration inför den kommande höstterminen från Ystad till Haparanda och i vilka församlingar eller gemenskaper vi än befinner oss i.

Kom helige Ande!

/Bengt Malmgren

Previous Article CCR Sweden, Newsletter June 2022
Next Article Katolsk karismatisk förnyelse, Nyhetsbrev september 2022
Print
3584 Rate this article:
No rating
Please login or register to post comments.