sv-SEpl-PLen-GBes-ESde-DE

Enter Title

   MINIMISE

BÖNEGRUPP FÖR PRÄSTER OCH PASTORER 

Lillemor Hallin 
Varje onsdag i flera år under 1970- och 80-talet träffades Danderyds och Täbys präster och pastorer i den katolska prästgården i Täby till sina egna bönemöten. Det var roligt att, i alla sammanhang, se dem alla som syskon. Och var de katolska prästerna inte hemma just då, så kom de andra ändå. Man såg då präster och pastorer från olika kyrkor krypa i rabatten och leta efter nyckeln som hängde nånstans under brädfodret på prästgården. Det såg verkligen skumt ut om man inte visste vad det var frågan om.  
De hade fina möten med själavård av varandra och samtal om allting. Och gemensam bön förstås. De var ju en bönegrupp. De påverkade det andliga klimatet i hela bygden med sitt syskonskap. Alla kristna kom närmare varandra, visste väldigt mycket om varandra och arbetade mycket tillsammans. Vi hade t ex många ekumeniska bibelstudiegrupper. Förutom våra 54 bönegrupper. Och vi glömmer aldrig det skratt som utbröt bland lyssnarna när vi, under en ekumenisk konferens, fick lyssna till pingstpastorns utmärkta undervisning om biktens betydelse och den katolske kyrkoherdens utläggning om den Helige Andes gåvor och frukter. Själva var de så vana vid att röra sig inom alla ämnen att de inte uppfattat det roliga i ämnesfördelningen. 

Så småningom flyttade, pensionerades eller avled både präster och pastorer. P Kasper dog, liksom missionspastorn, p Clyde förflyttades liksom de båda pingstpastorerna, osv. Men när det hände att P Clyde kom från Rom till Täby och hälsade på, då hyrde alla de präster och pastorer som kunde in sig på Kaggeholms slott, pingstvännernas egendom på Ekerö, i några dar och bara pratade och bad tillsammans, som förr. Detta skedde ända in på 2000-talet.