Psaltaren 132:1-10
Kom ihåg David, Herre,
tänk på allt han fick utstå,
2 han som gav Herren sin ed,
ett löfte åt Jakobs Mäktige:
3 ”Jag skall inte gå in i mitt hus
och inte lägga mig på min bädd,
4 inte unna mig någon sömn,
inte ge mig någon ro,
5 förrän jag funnit en plats åt Herren,
en boning åt Jakobs Mäktige.”
6 Vi hörde om arken i Efrata,
vi fann den på Jaars fält.
7 Låt oss gå till hans boning,
falla ner inför hans fotapall.
8 Kom, Herre, till din viloplats,
du och din mäktiga ark.
9 Må dina präster vara klädda i rättfärdighet,
må dina trogna jubla.
10 För din tjänare Davids skull —
avvisa inte din smorde!
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evighet. Amen.