AKKS Nyhetsbrev
 

Evangelisation 2000


Nyhetsbrevfebruari 2005

 

KARISMATISKT SAMARBETE FÖR EUROPAS FRAMTID


ICCRS´ Europeiska sub-kommitté anordnade i september 2004 ett möte för nationella representanter för Katolska karismatiska förnyelsen i Europa. Mötet hölls i Prag, och från Sverige deltog Bengt Malmgren som rapporterar här.


Till mötet kom ett hundratal representanter från 28 länder, en tydlig tendens jämfört med tidigare är att den västeuropeiska dominansen avtar, och de östliga nationerna sluter upp allt mer. En annan tendens är att ungdomarna blir fler, och det hölls en särskild ungdoms-session. I fyra dagar var vi tillsammans för att diskutera de utmaningar som den Katolska karismatiska förnyelsen i Europa står inför när vi nu är på väg in i det nya årtusendet.

Delegaterna hälsades välkomna till prästseminariet i Prag av kardinal Vlk, tidigare ordförande i Europeiska biskopskonferensen. "Jag känner mig personligen mycket nära den Karismatiska förnyelsen, för liksom påven menar jag att rörelserna i kyrkan är mycket viktiga för kyrkans framtid", sade han. Michelle Moran, ordförande i ICCRS Europeiska subkommitte hade huvudansvaret för konferensen. Bland VIP-gästerna märktes biskop Josef Clements från Tyskland, sekreterare i den påvliga kongregationen för lekmännen.

 

Hur europeiska är vi?

2004 utökades EU med ett antal nya länder, begreppet Europa som en enhet kommit alltmer i fokus. Michelle Moran presenterade den påvliga encyklikan “Ecclesia in Europa” som kommit ut som ett resultat av den Europeiska biskopssynoden 1999. I encyklikan säger påven att en viktig utmaning för kyrkan i Europa är behovet av en ny evangelisation och att kyrkans ansvar är att låtsa hela Europa höra evangeliet på nytt. Dokumentet diskuterades i smågrupper under mötet, både utifrån perspektivet av en diagnos på den svåra andliga läget i Europa idag och såsom en inspirationskälla till handling. ICCRS europeiska subkommitte förbereder en liten skrift baserad på de mest insppirerande citaten från dokumentet, och den kommer att presenteras på den stora ICCRS-konferensen i Budapest sept 2005. Michelle kastade ut den utmanande frågan "Hur europeiska är vi?". Är vi beredda att samverka i ett gemensamt ansvar för Europa, eller är vi mest upptagna med den lokala situationen i våra egna länder?

 

Karismatiska förnyelsen alltmer accepterad i kyrkan

Att den karismatiska förnyelsen blir alltmer accepterad och uppskattad i den institutionella kyrkan var det flera som vittnade om. I England använder många församlingar material för katekes och evangelisdation som framtagits inom karismatiska förnyelsen. Christof Hemberger från Tyskland, den yngsta ledamoten i ICCRS Europeiska subkommitté, berättade att den Karismatiska förnyelsen i Tyskland tidigare varit ganska ignorerad, trots att man haft mycket stora framgångar i att evangelisera ungdomar. Denna negativa trend tycks nu bruten, och Karismatiska förnyelsens deltagande i förberedelsearbetet inför världsungdomsdagen i Köln har aktivt efterfrågats.

 

Försoning och botgöring för synder i historien.

Det finns behov av försoning och helande av relationer mellan folk och nationer. Som representanter för folk och nationer i Europa kan vi ta del i denna process. Detta var också temat för mötet i Czestochowa, 2002 (se AKKS nyhetsbrev jan 2003) vilket innefattade studiebesök i Auswitz, ett minnesmärke över Europas fruktansvärda blodiga historia under 1900-talet.

Ett hinder i samarbetet mellan människor från olika folk och nationer, bortsett från språket, kan vara kulturella missförstånd och djupt liggande fördomar som vi bär med oss som ett historiskt bagage. Dessa fördomar kan, om vi inte tar itu med dem underminera vår strävan mot enhet och samarbete. Dr Peter Hocken, engelsk präst, numera bosatt i Wien och en ansedd historiker och kommentator om frågor kring den karismatiska förnyelsen, hade inför mötet författat ett PM om att att göra bot för historiens synder som hade skickats ut till deltagarna i förväg, och under mötet belyste f Hocken ytterligare den teologiska grunden för hur vi idag levande kan göra bättring för det våra förfäder förbrutit.

F Hocken tog upp påvens uppmaning till kyrkan att göra bättring för det hon förbrutit under historien, vilket han menade är något unikt i kyrkans historia. "Man kan fråga sig varför påven ansåg detta nödvändigt", sade han. “Den Helige Fadern har reflekterat mycket djupt över 1900-talets historia och har personligen levt och lidit både under nazismens och kommunismens tid. Han är medveten både om rikedomarna och bördorna från det förgångna, och han har sagt, att om inte det gångna årtusendets synder bekänns, så kommer det inte att finnas något sätt att undvika deras
upprepande under tredje årtusendet".


Minnenas helande

F Hocken sade att det finns en påtaglig ökning av tonvikten på försoning i alla kristna samfund under de sista 20 åren, och påven har spelat en viktig roll i detta sammanhang. Påven talar om minnenas helande. Även om vi, nu levande, bara kan vara ansvariga för våra egna synder, så är minnena det som förbinder oss med historien, och på så sätt kommer historien in i nuet och påverkar framtiden.

Minnenas helande börjar i en forsknings-process med syfte att finna hur det verkligen var. Vi kan inte leva kvar i våra fördomar om de andra och våra förskönade bilder av vårt eget folk, utan vi måste objektivt söka sanningen. Detta måste följas av sörjande och botgöring för alla fel och oförrätter som kommit fram i denna process. Detta i sin tur leder till förlåtelse och försoning. F. Hockens utläggning finns nu tillgänglig som en skrift på engelska, och den kommer att översättas till flera språk.

 

Den brinnande Busken

Förbön för Europa, särskilt som en gemensam aktivitet de nio dagarna innan Pingst är ett pågående projekt i Europa. Projektet "Den Brinnande Busken", som Kim Kollins (ledamot av ICCRS europeiska subkomitté) tagit initiativ till vill inspirera till ett återvändande till "den övre salen" (Luk 22:12, Apg 1:13) och hålla ut i bön. (Se presentation på annan plats i detta nyhetsbrev). Påven har själv givit stöd åt detta initiativ i samband med Pingstvigilian år 2004 på Petersplatsen tillsammans med Karismatiska förnyelsen i Italien.

På konferensens sista kväll fick deltagarna en kraftfull erfarenhet av hur den helige Ande kan verka i förbön då Kim Kollins ledde hela gruppen i en sådan Brinnande Buske-session där vi var i tillbedjan och lovsång inför det Heliga Sakramentet och bad för de angelägenheter som avhandlats under konferensen, Europa, dess framtid, kyrkan och den karismatiska förnyelsen.

 


Budapest 2005

Nästa stora arrangemang med ICCRS´Europeiska subkommitté kommer att bli ett möte i Budapest 7-11 september för ledare och förebedjare. Vid Prag-konferensen var detta mötes program också föremål för överläggningar. Volontärer från de olika nationerna efterlystes som kan komma tidigare och delta i förberedelsearbetet.

Bengt Malmgren

Bilder från konferensen i Prag