Hem
  |  Login

Helgonkalender:

Minimera

18/1
DOMKYRKANS INVIGNINGSDAG

dagens helgon

Stockholms katolska stifts domkyrka invigdes på Marie bebådelsedag 1983. Byggnaden ansluter till den äldre domkyrkan från 1892, som liksom den nya var helgad åt S:t Erik, Sveriges skyddspatron. Dagen firas som fest i hela stiftet som en erinran om stiftets enhet kring sin biskop.

Jes 56:1,6-7 Ps 84:3-5, 10-11 Heb 12:18-19,22-24 Joh 4:19-24

Gud, av levande och utvalda stenar byggger du ett hus för din härlighet. Gör din kyrka rik på Andens alla gåvor, och låt allt vad du nedlagt i oss bära frukt för ditt eviga rike. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud som med dig Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


19/1
S. Henrik (+ ca 1156), biskop och martyr, Finlands apostel

dagens helgon

Engelskfödd biskop i Uppsala som enligt legenden följde kung Erik på ett krigståg till Finland, där han stannade kvar. Mördades 1151.


20/1
S. Fabianus (+ ca 250) påve och martyr

dagens helgon

Dog martyrdöden omkring 250. Han organiserade fattigvården i Rom och ägnade mycken omsorg åt kyrkolivet och liturgin.


21/1
S Agnes (+ omkr 300) jungfru och martyr

dagens helgon

En av de romerska martyrerna, hon skall bara ha varit 13 år då hon led martyrdöden. Påven Damasus skrev en hymn till hennes ära, Ambrosius nämner henne, och hon omnämns i den romerska kanonbönen. Avbildas ofta med ett lamm (lat. agnus), en anspelning på namnet.


22/1
S Vincentius av Saragossa (+304)

dagens helgon

Efter fruktansvärd tortyr dog Vincentius som martyr i Valencia under Diocletianus förföljelse. Hans kult spreds snart över stora delar av kyrkan, och han är Spaniens mest kända martyr. Ett altare i Lunds domkyrka helgades åt honom.


24/1
S Francois de Sales (+1622) biskop och kyrkolärare

dagens helgon

Från 1602 biskop i Geneve, där han verkade för att återställa den katolska tron. Som själasörjare var han samtidigt sträng och mild, som skribent full av humor och sunt förnuft. Av hqns skrifter är Filotea den mest kända. Dog i Lyon 1622.

Gud, för att vinna människor för Kristus lät du den helige biskopen Franciscus bli allt för alla. Låt oss ta honom till vår förebild och tjäna våra bröder med en kärlek som inte söker sitt. Om detta ber vi genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud som med dig Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


25/1
Paulus omvändelse

dagens helgon

Apg 22:3-16
Paulus sade till folket i Jerusalem: "Jag är själv jude, född i Tarsos i Kilikien men uppfostrad här i staden. Hos Gamaliel har jag fått grundlig undervisning i vår fäderneärvda lag. Jag har kämpat för Guds sak lika ivrigt som ni alla gör i dag. Jag har varit dödsfiende till Vägen och tagit fast både män och kvinnor och satt dem i fängelse. Det kan översteprästen och hela rådet intyga. Av dem fick jag med mig brev till våra bröder i Damaskus och reste dit för att också där fängsla folk och föra dem till Jerusalem, där de skulle få sitt straff.

Men under färden, då jag närmade mig Damaskus, omgavs jag plötsligt mitt på dagen av ett bländande ljussken från himlen. Jag föll till marken och hörde en röst säga till mig: "Saul, Saul, varför förföljer du mig"? Jag frågade: "Vem är du, herre"? Han svarade: "Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer."br> De som var med mig såg ljuset men hörde inte rösten som talade till mig. Jag frågade: "Vad skall jag göra, herre"? Och Herren svarade: "Gå genast till Damaskus. Där skall du få veta allt som du har utsetts att göra." Eftersom strålglansen hade gjort mig blind, fick mina följeslagare leda mig vid handen, och så kom jag fram till Damaskus.

Ananias, en from och lagtrogen man som hade gott namn om sig bland alla judarna i staden, kom till mig, ställde sig vid min sida och sade: "Saul, min broder, öppna dina ögon och se!" Och strax kunde jag se honom. Han sade: "Våra fäders Gud har utvalt dig till att få kunskap om hans vilja, till att se den Rättfärdige och till att höra hans röst. Du skall bli hans vittne och berätta för alla människor vad du har sett och hört. Tveka inte! Åkalla hans namn och låt dig genast döpas och tvättas ren från dina synder."

---

Ps 117:
Prisa Herren, alla folk,
lova honom, alla länder!
Väldig är hans godhet mot oss,
Herrens trofasthet är evig.
Halleluja!

---

Mark 16:15-18:
Vid den tiden uppenbarade sig Jesus för de elva och sade till dem: "Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd. Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska."

Apg 22:3-16 Ps 117 Mark 16:15-18


26/1
S Timotheos och S Titus, biskopar

dagens helgon

Enligt traditionen skall Timotheos ha varit biskop i Efesos, Titus på Kreta.Inget är med visshet känt om dem annat än vad som står i de till dem riktade Paulus-breven i Nya testamentet.

---

2 Tim 1:1-8:
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel enligt löftet om liv i Kristus Jesus, till hans kära barn Timotheos. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och Kristus Jesus vår herre.

Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen för att fyllas av glädje. Jag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig. Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig. Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig som är fånge för hans skull, utan lid för evangeliet du också, med kraften från Gud.

---

Ps 96:1-3, 7-8a, 10:
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
sjung till Herrens ära, hela världen!
Sjung till Herrens ära, prisa hans namn,
ropa ut hans seger dag efter dag!
Förkunna hans ära bland folken,
bland alla människor hans under!
Ära Herren, alla folkslag,
ära Herrens majestät,
ära Herrens höga namn!
Förkunna bland folken: Herren är konung!
Världen står fast, den kan inte rubbas.
Han dömer folken med oväld.

---

Luk 10:1-9
Vid den tiden utsåg Herren ytterligare sjuttiotvå och sände dem före sig två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig.
Han sade till dem: "Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd. Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar. Ta inte med er några pengar, någon påse eller några sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa. När ni kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus. Och om där bor en fridens man, skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er. Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön.

Flytta inte från hus till hus. Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram, bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er."

2 Tim 1:1-8 Ps 96:1-3, 7-8a, 10 Luk 10:1-9

Evige Gud, du rustade den heliga Timotheus och Titus med apostolisk kraft och visdom. Låt oss på deras förbön leva rättrådigt och fromt i den tid som nu är, så att vi ser vårt saliga hopp infrias i vårt himmelska hemland. Genom din Son...


27/1
S Angela Merici (+1540), jungfru

dagens helgon

Italienska. Tillhörde franciskanernas tredje orden, ägnade sig åt att ge flickor allsidig utbildning. 1535 grundade hon ursulinorden för detta syfte. död 1540. Helgonförklarad 1807.


28/1
S Thomas av Aquino (+1274) präst och kyrkolärare

dagens helgon

Studerade i klostret Monte Cassino, sedan Neapel, slutligen som dominikan i Paris och Köln, där han hade Albertus Magnus som lärare. Hans livsverk bestod i att med hjälp av aristotelisk filosofi söka åstadkomma en syntes mellan tro och vetande. Hans mest kända arbete är Summa theologiae. dog den 7 mars 1274.

Evige Gud, du som gjort den helige Thomas till ett lysande föredöme i strävan efter helighet och studiet av sanningen, låt oss ta lärdom av hans undervisning och vägledas av hans liv. Genom din Son...


31/1
S Giovanni Bosco (+1888) präst

dagens helgon

Född 1815 nära Castelnuovo i Italien. Efter en svår uppväxt ägnade han sitt liv som präst åt att ge pojkar en bättre utbildning. Grundade salesianorden.

Fader i himlen, du som gjorde den helige Johannes till en ungdomens fader och fostrare, gör oss lika brinnande i kärleken som han, så att vi kan vinna vår nästa och tjäna endast dig. Genom din Son...


Dagens läsningar i mässan:

torsdag den 18/1

torsdag vecka 2 under året,

1 Sam 18:6-9,19:1-7 Ps 56 Mark 3:7-12

1 Sam 18:6-9; 19:1-7:Sauls avund mot David
När folket kom hem, då David återvände, efter att ha slagit ned filistéen, gick kvinnorna ut från alla Israels städer, under sång och dans, för att möta kung Saul med jubel, med pukor och trianglar. Och kvinnorna sjöng med glädje så här: "Saul har slagit sina tusen men David sina tio tusen." Då blev Saul mycket vred, ty det talet retade honom, och han sade: "Åt David har de gett 10 000, och åt mig har de gett 1 000. Nu fattas honom bara kungadömet." Och Saul såg med onda ögon på David från den dagen och i fortsättningen.

Saul talade med sin son Jonatan och med alla sina tjänare om att döda David. Men Sauls son Jonatan var David mycket tillgiven. Därför talade Jonatan om detta för David och sade: "Min fader Saul försöker döda dig. Ta dig alltså till vara i morgon och håll dig gömd på någon plats där du kan vara dold. Men själv vill jag gå ut och ställa mig bredvid min fader på marken, där du är, och jag vill tala om dig med min fader. Om jag då märker något, skall jag sedan tala om det för dig."

Jonatan talade till Davids bästa med sin fader Saul och sade till honom: "Kungen må inte förbryta sig mot sin tjänare David, ty han har inte förbrutit sig mot dig, utan vad han har gjort har varit till stor nytta för dig. Han tog ju sin själ i sin hand och slog ned filistéen, och Herren gav så hela Israel en stor seger. Du har själv sett det och glatt dig åt det. Varför skulle du då begå synd mot oskyldigt blod genom att döda David utan orsak?"
Saul lyssnade till Jonatans ord. Och Saul svor: "Så sant Herren lever, han skall inte dödas." Sedan kallade Jonatan David till sig. Och Jonatan talade om för honom allt som hade blivit sagt. Därefter förde Jonatan David till Saul, och han var i hans tjänst som förut.

---

Mark 3:7-12
Vid den tiden drog Jesus sig undan mot sjön tillsammans med sina lärjungar. En massa människor från Galileen följde med, men också från Judeen, Jerusalem och Idumeen och från andra sidan Jordan och från trakten kring Tyros och Sidon kom människor i massor till honom, när de hörde talas om allt han gjorde. Han sade åt sina lärjungar att ha en båt till reds, så att han slapp bli trängd av folkmassan.

Han hade botat många, och nu kom alla som led av någon plåga och trängde sig på honom för att få röra vid honom. Och när de orena andarna såg honom, föll de ner för honom och ropade: "Du är Guds son." Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.
Under året II

Bön:
Dig tillber vi vår Gud, du sanna ljus och ljusets källa, och ber om gåvan att alltid besinna det som är heligt, rätt och rent, och så kunna leva i din närvaro. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


fredag den 19/1

fredag vecka 2 under året,

1 Sam 24:3-21 Ps 57 Mark 3:13-19

1 Sam 24:3-21: David och Saul i grottan
Saul tog tretusen män, utvalda ur hela Israel, och gav sig av för att söka efter David och hans män på Stenbocksklipporna. När han kom till fårfållorna vid vägen, fanns där en grotta. Dit gick han in för att uträtta sina behov. Men David och hans män satt längst inne i grottan. Davids män sade till honom: "Se, detta är den dag som HERREN har talat till dig om: Se, jag ger din fiende i din hand, så att du får göra vad du vill med honom." Då reste David sig och skar obemärkt av en flik på Sauls mantel.

Men efteråt slog Davids samvete honom för att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. Han sade till sina män: "HERREN förbjude att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att jag skulle räcka ut min hand mot honom. Han är ju HERRENS smorde." David höll tillbaka sina män med stränga ord och tillät dem inte att överfalla Saul.

Och Saul steg upp och gick ut ur grottan och fortsatte sin väg. Då steg också David upp och gick ut ur grottan och ropade efter Saul: "Min herre och konung!" När Saul såg sig tillbaka, böjde David sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig.
Han sade till Saul: "Varför lyssnar du till sådana människor som säger att David vill din olycka? Du har ju nu med egna ögon sett hur jag skonade dig, när HERREN i dag hade gett dig i min hand i grottan och man uppmanade mig att döda dig. Jag tänkte: Jag skall inte räcka ut handen mot min herre. Han är ju HERRENS smorde. Se själv, min fader, ja, se här fliken av din mantel i min hand. Genom att jag skar av fliken på din mantel men inte dödade dig, kan du se och förstå att jag inte har velat göra något ont eller begå något brott och att jag inte har syndat mot dig. Men du jagar mig för att ta mitt liv. HERREN skall döma mellan mig och dig, och HERREN skall hämnas mig på dig, men min hand skall inte komma vid dig. Det är som det gamla ordspråket säger: "Från de ogudaktiga kommer vad ogudaktigt är." Min hand skall inte komma vid dig.

Vem har Israels konung dragit ut efter? Vem är det du jagar? En död hund? En loppa? Må HERREN vara domare och döma mellan mig och dig. Må han se till detta och utföra min sak, ja, må han döma mig fri från din hand."
När David hade sagt detta sade Saul: "Är det inte din röst, min son David?" Och Saul brast ut i gråt och sade till David: "Du är mer rättfärdig än jag, för du har gjort gott mot mig fastän jag har gjort ont mot dig. Du har i dag låtit mig se din godhet mot mig och inte dödat mig, då HERREN hade överlämnat mig i din hand.

---

Mark 3:13-19: Jesus utser de tolv
Vid den tiden gick Jesus upp på berget och kallade till sig några som han hade utvalt, och de kom till honom. Han utsåg tolv som skulle följa honom och som han skulle skicka ut att predika och ha makt att driva ut demonerna.

Och de tolv han utsåg var: Simon, som han gav namnet Petrus, Sebedaios son Jakob och Jakobs bror Johannes, vilka han gav namnet Boanerges, det vill säga Åskans söner, vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Alfaios son Jakob, Taddaios, Simon Kananaios och Judas Iskariot, han som förrådde honom.
Under året II

Bön:
Allsmäktige Gud, låt lovsången denna morgon en gång fulländas i alla helgons gudstjänst i himlen. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


lördag den 20/1

lördag vecka 2 under året,

2 Sam 1:1-4,11-12,19,23-27 Ps 80 Mark 3:20-21

2 Sam 1:1-4,11-12,19,23-27
Efter Sauls död, när David hade kommit tillbaka från segern över Amalek och när David sedan i två dagar hade uppehållit sig i Siklag, då hände sig på tredje dagen att en man kom från Sauls läger med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. Och när han kom in till David, föll han ned till jorden och bugade sig.
David frågade honom: "Varifrån kommer du?"
Han svarade honom: "Jag kommer som flykting från Israels läger."
Då sade David till honom: "Hur har det gått? Säg mig det."
Han svarade: "Folket har flytt ur striden, många av folket har också fallit och dött. Saul och hans son Jonatan är också döda."

Då fattade David i sina kläder och rev sönder dem. Så gjorde också alla de män som var med honom där. Och de höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Sauls och hans son Jonatans skull och för Herrens folks och för Israels hus’ skull, därför att de hade fallit för svärd. Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son Jonatan:

"Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder.
Hur har inte hjältarna fallit!
Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet,
de blev inte heller skilda i döden,
de två, som var snabbare än örnar, starkare än lejon.
Israels döttrar, gråt över Saul,
över honom som klädde er i scharlakan och praktskrud
och prydde era kläder med gyllene smycken.
Hur har inte hjältarna fallit i striden!
Jonatan ligger slagen på dina höjder.
Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan.
Mycket ljuvlig var du för mig.
Dyrbar var för mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.
Hur har inte hjältarna fallit
och de båda stridssvärden förgåtts!"

---

Mark 3:21 3 21
När Jesus kom hem samlades folket på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta. Hans anhöriga fick höra det och gav sig i väg för att ta hand om honom; de menade att han var från sina sinnen.
Under året II

Bön:
Vår mun, vår ande och vårt liv må alltid prisa dig, vår Herre, ty allt vad vi är, är din gåva till oss; må allt vad vi gör bli vår gåva till dig. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


söndag den 21/1

söndag vecka 3 under året,

Jon 3:1-5,10 Ps 25 1 Kor 7:29-31 Mark 1:14-20

Jona 3:1–5, 10:
Herrens ord kom till Jona, han sade: "Bege dig till Nineve, den stora staden, och förkunna vad jag befaller." Och Jona gav sig i väg till Nineve, så som Herren hade sagt.

Nineve var en oerhört stor stad: det tog tre dagar att färdas genom den. Jona började gå genom staden. Han gick en dag, och han förkunnade: "Om fyrtio dagar skall Nineve förstöras." Folket trodde på vad Gud hade sagt. De utlyste en fasta, och alla, stora som små, klädde sig i säcktyg.

När Gud såg vad de gjorde, att de upphörde med sin ondska, avstod han från det onda han hotat dem med; han lät det inte ske.

---

Ps 25:4–5b, 6–9:
Herre, lär mig dina vägar,
visa mig dina stigar.
Led mig i din sanning, lär mig,
du som är min Gud, min räddare.

Herre, kom ihåg din barmhärtighet,
den godhet du alltid har visat.
Glöm min ungdoms synder, allt jag brutit,
tänk på mig i din trofasthet,
Herre, du som är god.

Herren är pålitlig och god,
därför visar han syndarna vägen.
Han leder de ödmjuka rätt,
de ödmjuka lär han sin väg.

---

1 Kor 7:29–31: Bröder, tiden krymper. Även de som har en hustru måste nu leva som om de ingen hade, de som gråter som om de inte grät, de som gläder sig som om de inte gladde sig, de som köper något som om de inte fick behålla det och de som lever i världen som om de inte levde av den. Ty den värld som nu är går mot sitt slut.

---

Mark 1:14-20: Jesus kallar de första lärjungarna
När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.”

När han gick utmed Galileiska sjön fick han se Simon och hans bror Andreas stå vid sjön och kasta ut sina kastnät, för de var fiskare.
Jesus sade till dem: ”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare”, och de lämnade genast sina nät och följde honom.

Lite längre fram fick han se Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, som höll på att göra i ordning näten i sin båt. Han kallade på dem, och de lämnade sin far Sebedaios och hans folk i båten och följde efter honom.
Under året B

Bön:

Allsmäktige, evige Gud, styr våra handlingar enligt din vilja, så att vi i din älskade Sons namn blir rika på goda gärningar. Genom honom, Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


måndag den 22/1

måndag vecka 3 under året,

2 Sam 5:1-7,10 Ps 89:20-22, 25-26 Mark 3:22-30

2 Sam 5:1-7, 10:
Alla Israels stammar kom till David i Hebron och sade så: "Vi är ju kött och ben av dig. Redan för länge sedan, då Saul ännu var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har Herren sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över Israel." När så alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron, slöt kung David ett förbund med dem där i Hebron inför Herren. Och sedan smorde de David till kung över Israel. David var trettio år gammal, när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.

Och kungen drog med sina män till Jerusalem mot jebuséerna, som bodde där i landet. De sade då till David: "Hit in kommer du inte. Blinda och halta skall driva bort dig, de menar att 'David inte skall komma hit in.'" Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad. Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och Herren, härskarornas Gud, var med honom.

---

Ps 89:20-22, 25-26:
Herre, du sade en gång i en syn till dina fromma:
Jag har lagt hjälp i en hjältes hand,
jag har upphöjt en yngling ur folket.

Jag har funnit min tjänare David
och smort honom med min heliga olja.
Min hand skall stadigt vara med honom,
och min arm skall styrka honom.

Min trofasthet och min nåd skall vara med honom,
och i mitt namn skall hans horn bli upphöjt.
Jag skall lägga havet under hans hand
och strömmarna under hans högra hand.

---

Mark 3:22-30:
Vid den tiden sade de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem att Jesus var besatt av Beelsebul och att det var med demonernas furste som han drev ut demonerna. Han kallade dem till sig och talade till dem i liknelser:
"Hur kan Satan driva ut Satan? Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå. Om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. Om Satan gör uppror mot sig själv och splittras, kan han inte bestå - det är slutet för honom. Ingen kan gå in och plundra en stark man på vad han äger, om han inte först binder honom; sedan kan han plundra hans hus. Sannerligen, människorna skall få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hädelser, hur de än hädar. Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd."
De hade ju sagt att han hade en oren ande.

____
Under året II

Bön:
Stärk och helga, led och ledsaga oss idag till kropp och själ, du himlens och jordens konung, och styr våra sinnen, ord och gärningar efter din lag, så att vi här och för evigt lever i din nåd som dina fria barn. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


tisdag den 23/1

tisdag vecka 3 under året,

2 Sam 6:12b-15,17-19 Ps 24 Mark 3:31-35

2 Sam 6:12b-5, 17-19:
David lät föra upp Guds ark i festtåg från Oved-Edoms hus till Davids stad. När de som bar Herrens ark hade gått sex steg framåt offrade David en tjur och en gödkalv, och klädd i linne-efod dansade han sedan med liv och lust inför Herren. David och hela Israel förde så upp Herrens ark under jubelrop och fanfarer.

Herrens ark fördes in och ställdes på sin plats i det tält som David hade rest åt den. Sedan offrade David brännoffer inför Herren och även gemenskapsoffer, och då han hade avslutat offren välsignade han folket med Herren Sebaots namn.

Till varje man och kvinna i den stora skaran israeliter delade han ut en brödkaka, en kaka dadlar och en kaka russin; sedan gick var och en hem till sitt.

---


Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och skickade bud efter honom.

Det satt mycket folk omkring honom, och de sade: "Din mor och dina bröder är här utanför och söker dig."
Jesus svarade dem: "Vem är min mor och mina bröder?" Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor."

____
Under året II

Bön:
Allsmäktige Gud, din skapelse är god och skön. Låt oss med glädje börja denna dag i kärleken till dig och vår nästa. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


onsdag den 24/1

onsdag vecka 3 under året,

Sam 7:4-17 Ps 89 Mark 4:1-20

2 Sam 7:4-17:
Vid den tiden kom Herrens ord till Natan: "Gå till min tjänare David och säg honom: Så säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus att bo i? Jag har aldrig bott i något hus utan har flyttat omkring med ett tält som boning alltsedan jag förde Israels folk ut ur Egypten. Under hela den tid jag färdats med israeliterna har jag aldrig förebrått någon av deras domare, dessa som jag satt till herdar för mitt folk Israel, att de inte har byggt mig ett hus av cederträ. -
Du skall vidare framföra detta till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Jag hämtade dig från betesmarken och fåren, för att du skulle bli furste över mitt folk, över Israel. Jag har varit med dig vart du än gått och krossat alla fiender i din väg. Jag skall göra dig lika ryktbar som de största på jorden, och åt mitt folk Israel skall jag ge ett land där jag gör dem rotfasta och där de skall få stanna. De skall inte mera oroas och inte längre förtryckas av onda människor som tidigare, som på den tid då jag insatte domare över mitt folk Israel. Ja, du skall få leva i fred för alla dina fiender. Nu kungör Herren att han skall bygga dig ett hus, ett kungahus.
Och då dina dagar är till ända och du vilar hos dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en som du själv har avlat, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungavälde. Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans kungatron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. När han felar skall jag visa honom till rätta med sträng hand, som när människorna agar sina barn. Men min nåd skall inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag tvingade att vika för dig. Ditt hus och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla."

Natan framförde till David allt detta som Herren hade sagt och uppenbarat.

---

Mark 4:1-20:
Vid den tiden började Jesus undervisa vid sjön igen. Massor av folk samlades kring honom, och därför steg han i en båt och satt i den ute på vattnet medan folket stod på stranden. Han undervisade dem med många liknelser, och i sin undervisning sade han:

"Hör! En man gick ut för att så. När han sådde föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det.
En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp eftersom myllan var tunn. Men när solen steg sveddes det och vissnade bort eftersom det var utan rot.
En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det, och det gav ingen skörd.
Men en del föll i den goda jorden, det kom upp och växte och gav skörd. Det gav trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt igen."

Och han sade: "Hör, du som har öron att höra med."

När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom frågade de honom om liknelserna. Han sade: "Ni har fått veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser, för att de skall se med sina ögon utan att uppfatta och höra med sina öron utan att förstå, så att de inte omvänder sig och får förlåtelse."

Och han sade till dem: "Om ni inte förstår denna liknelse, hur skall ni då alls kunna fatta några liknelser? Vad mannen sår är ordet. Vägkanten, det är de hos vilka ordet blir sått men som knappt har hört det förrän Satan kommer och tar bort ordet som har såtts i dem. De som får sådden på de steniga ställena, det är de som tar emot ordet med glädje när de hör det men inte har något rotfäste inom sig utan är flyktiga; blir det sedan lidanden och förföljelser för ordets skull kommer de genast på fall.
Hos andra har sådden fallit bland tistlarna. Det är de som hör ordet, men världsliga bekymmer, rikedomens lockelser och alla möjliga begär tränger in och kväver ordet, så att det inte ger någon skörd.
Men de som har tagit emot sådden i den goda jorden, det är sådana som hör ordet och tar det till sig och bär frukt trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt."

____
Under året II

Bön:
Lys upp vårt sinne, Herre vår Gud, med ljuset av din nåd, så att vi lever för dig, som i din visdom skapat oss och uppehåller oss i din försyn. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


torsdag den 25/1

torsdag vecka 3 under året,

2 Sam 7:18-19, 24-29 Ps 132 Mark 4:21-25

2 Sam 7:18-19, 24-29:
När Natan hade talat till kung David gick David in och satte sig ned inför Herrens ansikte och sade: "Vem är jag, Herre, Herre, och vad är mitt hus, eftersom du har låtit mig komma till detta? Och detta har ändå synts dig vara för litet, Herre, Herre. Du har också talat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram i tiden. Och om det har du talat på människosätt, Herre, Herre! Och du har berett åt dig ditt folk Israel, dig till ett folk för evig tid, och du, Herre, har blivit deras Gud.
Så uppfyll nu, Herre Gud, för evig tid vad du har sagt om din tjänare och om hans hus. Gör som du har sagt. Då skall ditt namn bli stort till evig tid, så att man skall säga: 'Herren Sebaot är Gud över Israel.' Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig. Ty du, Herre Sebaot, Israels Gud, har uppenbarat för din tjänare och sagt: 'Jag vill bygga ett hus åt dig.' Därför har din tjänare fått frimodighet att be till dig denna bön.
Och nu, Herre, Herre, du är Gud, och dina ord är sanning. Och då du har lovat din tjänare detta goda, så må du i nåd välsigna din tjänares hus, så att det förblir evinnerligen inför dig. Ja, du, Herre, Herre, har lovat det, och genom din välsignelse skall din tjänares hus bli välsignat evinnerligen."

---

Mark 4:21-25
Vid den tiden sade Jesus till folket: "Inte tas lampan fram för att ställas under sädesmåttet eller under bänken. Den sätts på hållaren. Det finns ingenting dolt som inte skall dras fram och ingenting undangömt som inte skall komma till synes. Hör, du som har öron att höra med."

Och han sade till dem: "Ge akt på det ni hör. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er, och ännu mer skall ni få. Ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har."

____
Under året II

Bön:
Allsmäktige evige Gud, låt dem som sitter i mörkret och i dödens skugga skåda soluppgången, avglansen av din härlighet, som har kommit ner till oss från höjden,Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


fredag den 26/1

fredag vecka 3 under året,

2 Sam 11:1-4, 5-10a, 13-17 Ps 51:3-7, 10-11 Mark 4:26-34

2 Sam 11:1-4a, 5-10a, 13-17: David och Bat-Seba, David låter döda Uria:
Följande år, vid den tid då kungarna brukade dra i fält, sände David iväg Joab och med honom sina tjänare och hela Israel. Och de skövlade Ammons barns land och belägrade Rabba, medan David stannade kvar i Jerusalem.

Då hände sig en afton, när David hade stigit upp från sin bädd och gick omkring på kungshusets tak, att han från taket fick se en kvinna som badade. Och kvinnan var mycket vacker att se på. David sände då bud och hörde sig för om kvinnan. Och man sade: "Det är Bat–Seba, Eliams dotter, hetiten Urias hustru." Då sände David några män med uppdrag att hämta henne. Och hon kom till honom, och han låg hos henne. Men kvinnan blev havande. Hon sände då bud och lät underrätta David om detta och säga: "Jag är havande."

Då sände David till Joab detta bud: "Sänd till mig hetiten Uria." Så sände då Joab Uria till David. Och när Uria kom till David, frågade denne om det stod väl till med Joab och med folket och hur kriget gick. Därefter sade David till Uria: "Gå nu ned till ditt hus och tvätta dina fötter." När då Uria gick ut ur kungens hus, sändes en gåva från kungen efter honom. Men Uria lade sig till vila vid ingången till kungshuset, tillsammans med hans herres alla andra tjänare, och gick inte ned till sitt eget hus.

Detta berättade man för David och sade: "Uria har inte gått ned till sitt hus." David bjöd in Uria till sig och lät honom äta och dricka med sig och gjorde honom drucken. Men på kvällen gick han ut och lade sig på sin plats tillsammans med sin herres tjänare och gick inte ned till sitt hus.

Följande morgon skrev David ett brev till Joab och sände det med Uria. I brevet skrev han så: "Ställ Uria längst fram, där striden är som häftigast, och dra er sedan tillbaka från honom, så att han blir ihjälslagen." Under belägringen av staden skickade då Joab Uria till den plats där han visste att de tappraste männen fanns. Och männen i staden gjorde ett utfall och gav sig i strid med Joab, och flera av folket, av Davids tjänare, föll. Också hetiten Uria dödades.

---

Ps 51:3-7, 10-11:
Gud, var mig nådig i din godhet,
utplåna mina överträdelser i din stora barmhärtighet.
Två mig väl från min missgärning,
och rena mig från min synd.

Ty jag känner mina synder,
mina överträdelser är alltid inför mig.
Mot dig allena har jag syndat
och gjort vad ont är i dina ögon.

Så befinns du rättfärdig i dina ord
och rättvis i dina domar.
Se, i synd är jag född,
och i synd har min moder avlat mig.

Låt mig känna fröjd och glädje,
låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder,
och utplåna alla mina skulder.

---

Mark 4:26-34: Liknelserna om den växande sådden och senapskornet:
Vid den tiden sade Jesus: "Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne."

Och han sade: "Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild? Det är som ett senapskorn, som är det minsta av alla frön här på jorden när man sår det, 32men när det har såtts skjuter det upp och blir större än alla örter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga." Med många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, så långt de nu kunde fatta det.

Han talade bara i liknelser till dem, men när han hade blivit ensam med lärjungarna förklarade han allt.
Under året II

Bön:
Fyll våra sinnen med din närvaro, allsmäktige Gud, så att vi under din ledning och med dig som mål vandrar i ljuset av din lag. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


lördag den 27/1

lördag vecka 3 under året,

2 Sam 12:1-7a, 10-17 Ps 51:12-17 Mark 4: 35-41

2 Sam 12:1-7a, 10-17: Natans strafftal och Davids ånger
HERREN sände Natan till David. Han kom till David och sade till honom: "Två män bodde i samma stad. Den ene var rik och den andre fattig. Den rike hade får och boskap i mycket stor mängd. Men den fattige hade ingenting alls utom ett enda litet lamm som han hade köpt. Han födde upp det och det växte upp hos honom och hans barn. Det åt av hans brödstycke och drack ur hans bägare och låg i hans famn och var som en dotter för honom. Så kom en vägfarande till den rike mannen. Då nändes han inte ta av sina egna får och sin egen boskap för att reda till åt den resande som hade kommit till honom, utan han tog den fattiges lamm och tillredde det åt mannen som hade kommit till honom."

Då blev David alldeles rasande på den mannen och han sade till Natan: "Så sant HERREN lever: Den man som har gjort detta förtjänar döden! Lammet skall han ersätta fyradubbelt, för att han gjorde detta och var så obarmhärtig."
Natan sade då till David: "Du är den mannen! Så skall nu aldrig svärdet vika från ditt hus, eftersom du har föraktat mig och tagit hetiten Urias hustru till hustru åt dig. Så säger HERREN: Jag skall sända olyckor över dig från ditt eget hus, och jag skall ta dina hustrur inför dina ögon och ge dem åt en annan, och han skall ligga med dina hustrur mitt på ljusa dagen. Du har gjort sådant i hemlighet, men jag skall låta det ske inför hela Israel, och det på ljusa dagen."

Då sade David till Natan: "Jag har syndat mot HERREN."
Natan sade till David: "Så har också HERREN förlåtit dig din synd. Du skall inte dö. Men eftersom du genom denna handling har kommit HERRENS fiender att förakta honom, måste den son som just har fötts åt dig dö."

Så gick Natan hem igen. Och HERREN lät barnet, som Urias hustru hade fött åt David, drabbas av en svår sjukdom. David bad till Gud för pojken och fastade. När han kom hem låg han hela natten på marken. Då kom de äldste i hans hus upp till honom för att få honom att resa sig från marken. Men han ville inte, och inte heller åt han något med dem.

---

Ps 51:12-17:
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,
och ge mig på nytt en frimodig ande.
Förkasta mig inte från ditt ansikte,
och ta inte din helige Ande ifrån mig.

Låt mig åter få fröjdas över din frälsning,
och uppehåll mig med villighetens ande.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar,
och syndarna skall omvända sig till dig.

Rädda mig från blodsdåd, Gud, min frälsare,
så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Herre, öppna mina läppar,
så att min mun kan förkunna ditt lov.

---

Mark 4:35-51: Jesus stillar stormen
På kvällen samma dag sade han till dem: "Låt oss fara över till andra sidan." De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med.

Då kom en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade: "Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?"
Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön: "Tig! Håll tyst!" Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt.
Och han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?"

Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom."
Under året II

Bön:
Gud, källan och upphovet till vår frälsning, låt vårt liv förkunna din ära, så att vår lovsång här i tiden fullkomnas i evigheten. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


söndag den 28/1

söndag vecka 4 under året,

5 Mos 18:15-20 Ps 95:1-2, 6-9 1 Kor 7:32-35 Mark 1:21-28

5 Mos 18:15-20:
Mose talade till folket och sade: "Herren, din Gud, skall låta en profet lik mig träda fram hos dig ur dina bröders led. Honom skall ni lyssna till. Det var om detta du bad Herren, din Gud, när ni var församlade vid Horeb. Du sade: 'Jag vill inte höra Herrens, min Guds, röst igen, och denna väldiga eld vill jag inte mera se, ty då kommer jag att dö.' Då sade Herren till mig: 'Vad de säger är riktigt. Jag skall låta en profet lik dig träda fram ur deras bröders led. Jag skall lägga mina ord i hans mun, och han skall förkunna för dem allt vad jag befaller honom. Men om någon inte lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, skall jag utkräva vedergällning av den mannen. Och den profet som är så förmäten att han i mitt namn förkunnar något som jag inte har befallt honom att säga, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö.'"

---

Ps 95:1-2, 6-9:
Kom, låt oss jubla till Herrens ära
och hylla vår klippa, vår räddning!
Låt oss träda fram inför honom och tacka,
hylla honom med sång och spel!

Kom, låt oss falla ner och tillbe,
knäböja inför Herren, vår skapare,
ty han är vår Gud
och vi hans folk, fåren i hans hjord.

Om ni ändå ville lyssna till honom i dag!
Förhärda er inte som vid Meriva,
som den gången vid Massa i öknen,
där era fäder satte mig på prov,
prövade mig fast de sett vad jag gjort.

---

1 Kor 7:32-35:
Bröder, jag ser helst att ni slipper bekymra er. Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, och det gör honom kluven. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig till kropp och själ. Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags. Detta säger jag för ert eget bästa, inte för att lägga band på er utan för att hjälpa er att leva anständigt och troget hålla fast vid Herren.

---

Mark 1:21-28: I Kafarnaums synagoga
De kom till Kafarnaum, och när det blev sabbat gick han till synagogan och undervisade. Alla överväldigades av hans undervisning, för han undervisade med makt och inte som de skriftlärda.

I synagogan fanns en man som var besatt av en oren ande, och han började skrika:
”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, Guds helige.”
Men Jesus sade strängt åt honom: ”Tig! Far ut ur honom!”
Den orena anden ryckte och slet i mannen och gav till ett högt rop och for ut ur honom.

Alla greps av bävan och började fråga varandra: ”Vad är detta? En ny undervisning, med makt bakom orden! Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom.”

____
Under året B

Bön:

Herre, vår Gud, lär oss att älska dig av hela vårt hjärta och tjäna vår nästa med den kärlek som utgår från dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud som med dig Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


måndag den 29/1

måndag vecka 4 under året,

2 Sam 15:13-14,30,16:5-13a Ps 3 Mark 5:1-20

2 Sam 15:13-14, 30; 16:5-13a:
En budbärare kom till David och sade: "Israels män har vänt sina hjärtan till Absalom."
Då sade David till alla sina tjänare, dem som han hade hos sig i Jerusalem: "Upp, låt oss fly, ty ingen annan räddning finns för oss undan Absalom. Skynda er iväg, så att han inte snabbt kommer över oss och drar olycka över oss och slår stadens invånare med svärd."
David gick gråtande uppför Oljeberget med överhöljt huvud och bara fötter. Och allt folket som följde med honom hade också höljt över sina huvuden och gick dit upp gråtande.

När sedan kung David hade kommit till Bahurim, då trädde därifrån ut en man som var besläktad med Sauls hus och hette Simei, Geras son. Han steg fram och for ut i förbannelser. Och han kastade stenar på David och på alla kung Davids tjänare, fastän allt folket och alla hjältarna omgav denne, både till höger och till vänster.
Och Simeis ord, när han förbannade honom, var dessa: "Bort, bort, du blodsman, du ogärningsman! Herren låter nu allt Sauls hus’ blod komma tillbaka över dig, du som har blivit kung i hans ställe. Herren ger nu kungadömet åt din son Absalom. Se, nu har du råkat i den olycka du förtjänade, ty en blodsman är du."

Då sade Abisai, Serujas son, till kungen: "Varför skall den döda hunden där få förbanna min herre kungen? Låt mig gå dit och hugga huvudet av honom."
Men kungen svarade: "Vad har ni med mig att göra, ni Serujas söner? Om han förbannar, och om det är Herren som har befallt honom att förbanna David, vem törs då fråga: ’Varför gör du så?’"
Och David sade vidare till Abisai och till alla sina tjänare: "Min son, han som har utgått från mitt eget liv, traktar ju efter mitt liv, med hur mycket större skäl då denne benjaminit! Låt honom vara, må han förbanna. Ty Herren har befallt honom det. Kanske skall Herren se till den orätt som sker mig, så att Herren åter ger mig lycka, i utbyte mot den förbannelse som i dag uttalas över mig."
Och David gick med sina män vägen fram, medan Simei gick längs berget, jämsides med honom.

---

Mark 5:1-20: Den besatte och svinhjorden
Vid den tiden kom Jesus och hans lärjungar över till trakten av Gerasa på andra sidan sjön. När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande och hade sitt tillhåll bland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar. När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom och ropade högt: "Vad har du med mig att göra, Jesus, du den högste Gudens son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!" Jesus hade nämligen just sagt åt honom: "Far ut ur mannen, du orena ande!" Nu frågade han: "Vad heter du?" Mannen svarade: "Legion heter jag, för vi är många." Och han bad honom enträget att inte driva dem från trakten.

Nu gick där en stor svinhjord och betade på bergssluttningen. Andarna bad honom: "Skicka bort oss till svinen, så kan vi fara in i dem!" Det lät han dem göra. Och de orena andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden rusade utför branten ner i sjön. Omkring två tusen djur var det, och de drunknade i sjön. Svinvaktarna sprang därifrån och berättade alltsammans i staden och ute på landet, och folk gick för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta.

Och ögonvittnena berättade vad som hade hänt med den besatte, och om svinen. Då uppmanade de Jesus att lämna deras område. När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att få följa med honom. Men han lät honom inte göra det utan sade: »Gå hem till de dina och berätta för dem om allt som Herren har gjort med dig, hur han förbarmade sig över dig.« Då gick mannen sin väg och lät alla i Dekapolis höra vad Jesus hade gjort med honom, och överallt häpnade man.
Under året II

Bön:
Gud, du gav oss jorden att vårda och bruka och solen till vår tjänst, låt vårt arbete idag bli dig till ära och till glädje för vår nästa. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


tisdag den 30/1

tisdag vecka 4 under året,

2 Sam 18:9-10,14b,24-25a,31-33,19:1-3 Ps 86:1-6 Mark 5:21-43

2 Sam 18:9-10,14b,24-25a,31-33,19:1-3
Absalom kom i Davids tjänares väg. Absalom red då på sin mulåsna. Och när mulåsnan kom under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, så att han blev hängande mellan himmel och jord, ty mulåsnan som han satt på sprang sin väg. Och en man fick se det och berättade för Joab och sade: "Jag såg Absalom hänga där borta i en terebint." Och Joab tog tre spjut i sin hand och stötte dem i Absaloms bröst, medan denne ännu var vid liv, där han hängde under terebinten.

Under tiden satt David inne i porten. Och väktaren gick upp på porttaket invid muren. När han där lyfte upp sina ögon, fick han se en ensam man komma springande. Väktaren ropade och förkunnade det för kungen. Kungen sade: "Gå åt sidan och ställ dig där." Då gick han åt sidan och blev stående där.

Just då kom etiopiern. Och etiopiern sade: "Ta emot, min herre kung, det glädjebudskapet att Herren i dag har dömt dig fri från alla de mäns hand, som har rest sig mot dig." Kungen frågade etiopiern: "Är allt väl beställt med den unge mannen Absalom?" Etiopiern svarade: "Må det gå så med min herre kungens fiender och med alla som reser sig upp mot dig för att göra dig ont, som det har gått med den unge mannen."

Då blev kungen häftigt upprörd och gick upp i salen ovanför porten och grät. Och medan han gick, ropade han så: »Min son Absalom, min son, min son Absalom! Ack, att jag hade fått dö i ditt ställe! Absalom, min son, min son!« Och det blev berättat för Joab att kungen grät och sörjde Absalom. Och segern blev den dagen förbytt i sorg för allt folket, eftersom folket den dagen fick höra sägas att kungen var bedrövad för sin sons skull. Och folket smög sig den dagen in i staden, så som människor brukar göra, vilka har vanärat sig, genom att de har flytt under striden.

---

Ps 86:1-6:
Herre, vänd ditt öra till mig och svara mig,
ty jag är fattig och förtryckt.
Skydda mig, min Gud, ty jag är dig trogen,
rädda din tjänare som förtröstar på dig.

Herre, var mig nådig,
ty hela dagen ropar jag till dig.
Låt mig få glädjas över din hjälp,
ty till dig, Herre, lyfter jag min själ.

Du, Herre, är god och förlåtande,
stor i nåd mot dem som åkallar dig.
Lyssna, Herre, till mitt rop,
och ge akt på mina böner.

---

Mark 5:21-43: Jarius dotter uppväcks från döden
Vid den tiden, när Jesus hade farit tillbaka till andra sidan sjön, samlades mycket folk omkring honom. Medan han var där vid sjön, kom det dit en synagogföreståndare vid namn Jairos. Då han såg Jesus kastade han sig för hans fötter och bad enträget: "Min lilla dotter är nära att dö. Kom och lägg dina händer på henne, så att hon räddas till livet." Och Jesus gick med honom.

Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. Hon hade varit hos många läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre. Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i hopen och rörde vid hans mantel, för hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder, skulle hon bli hjälpt. Och genast stannade blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda. När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom, vände han sig om i hopen och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?" Lärjungarna sade: "Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört vid dig!" Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det. Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. Han sade till henne: "Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda."

Medan han ännu talade kom det bud till synagogföreståndaren från hans hem: "Din dotter är död. Du skall inte besvära Mästaren längre."
Men Jesus, som hörde deras ord, sade till föreståndaren: "Var inte rädd, tro bara." Sedan lät han ingen mer än Petrus och Jakob och hans bror Johannes följa med, och de gick hem till föreståndaren. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. Han gick in till dem och sade: "Varför ropar ni och gråter? Flickan är inte död, hon sover." Då skrattade de åt honom.

Men han körde ut allesammans och tog med sig flickans far och mor och lärjungarna och gick in där hon låg. Så tog han barnets hand och sade: "Talita koum!" (det betyder: Lilla flicka, jag säger dig, stig upp!). Och genast reste sig flickan och gick omkring, hon var tolv år gammal. De blev utom sig av förvåning, men han förbjöd dem att låta någon veta vad som hade hänt. Sedan sade han åt dem att ge flickan något att äta.

Under året II

Bön:
Ge oss, Herre, en starkare tro, så att vår lovsång blir fullkomlig och bär frukt i nytt liv för din kyrka. Genom din Son, Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


onsdag den 31/1

onsdag vecka 4 under året,

2 Sam 24:2,9-17 Ps 32:1-2, 5-7 Mark 6:1-6a

2 Sam 24:2, 9-17
Kung David sade till Joab, hövitsmannen för hans här: "Far igenom alla Israels stammar, från Dan ända till Beer-Seba, och anordna en folkräkning, så att jag får veta hur stor folkmängden är." Joab uppgav för kungen vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel fanns 800 000 stridsdugliga, svärdbeväpnade män, och Judas män var 500 000.

Men Davids samvete slog honom, sedan han hade låtit räkna folket, och David sade till Herren: "Jag har syndat mycket genom det jag har gjort. Men förlåt nu, Herre, din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt."

Då nu David steg upp på morgonen, hade Herrens ord kommit till profeten Gad, Davids siare. Han hade sagt: "Gå och tala till David: Så säger Herren: Tre ting förelägger jag dig. Välj bland dem åt dig ett som du vill att jag skall göra dig." Då gick Gad in till David och förkunnade detta för honom. Han sade till honom: "Vill du att hungersnöd under sju år skall komma i ditt land? Eller att du i tre månader skall tvingas fly för dina ovänner, medan de förföljer dig? Eller att pest i tre dagar skall drabba ditt land? Tänk efter nu och besinna vilket svar jag skall ge honom som har sänt mig."

David svarade Gad: "Jag är i stor vånda. Men låt oss då falla i Herrens hand, ty hans barmhärtighet är stor. I människohand vill jag inte falla.« Så lät då Herren pest komma i Israel, från morgonen till den bestämda tiden. Under den dog av folket, från Dan ända till Beer-Seba, 70 000 män. Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade Herren det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: »Det är nog. Dra nu din hand tillbaka." Och Herrens ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.

Men när David fick se ängeln som slog folket, sade han till Herren så: "Det är ju jag som har syndat, det är jag som har gjort illa. Men dessa, min hjord, vad har de gjort? Må din hand vända sig mot mig och min faders hus."

---

Ps 32:1-2, 5-7
Salig är den vars överträdelse är förlåten,
den vars synd är överskyld.
Salig den människa som Herren inte tillräknar missgärning
och i vars ande inte finns någon falskhet.

Jag erkände min synd för dig
och dolde inte längre min missgärning.
Jag sade: "Jag vill bekänna mina överträdelser för Herren."
Då förlät du mig min synd och min missgärning.

Därför skall alla fromma be till dig i nöden,
om än stora vattenfloder kommer,
skall de inte nå till dem.
Du är mitt beskydd, du bevarar mig för nöd,
du räddar mig och omger mig med jubel.

---

Mark 6:1-6a
Jesus kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde med honom. När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Och de många som hörde honom häpnade och sade: "Var har han detta ifrån? Vad är det för visdom han har fått, så att han kan utföra sådana underverk med sina händer? Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?" Så blev han en stötesten för dem.

Men Jesus sade till dem: "En profet blir ringaktad bara i sin hemstad, bland sina släktingar och i sitt hem."

Han kunde inte göra några underverk där, utom att bota några sjuka genom att lägga sina händer på dem. Och han förvånade sig över att de inte ville tro.

____
Under året II

Bön:
Tänk, Herre på ditt förbund, som ingicks på nytt och för evigt i Lammets blod, så att ditt folk får syndernas förlåtelse och vinner alltmer av den frihet han förvärvat åt varje människa. Genom honom, Jesus Kristus, din Son, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.


_____